Fan ska vara......

Som Gösta Frick så fyndigt fångat vårt förhållande till moral och etik:

Omoral bör alltid klandras.
Inte min – men alla andras.

Alla andras är framför allt Fp:s i detta nu. Om vi definierar etik som vår karta, vår inre instruktion hur vi bör förhålla oss till vår omvärld, så kan vi definiera moral som vår förmåga att leva upp till instruktionen. Hur väl vi förmår orientera oss efter vår etiska karta. Jag är osäker på om en filosof skulle godkänna denna ordning men för mig skapar den i alla fall en begriplig struktur. I nästa steg är det spännande att undersöka om det är någon skillnad mellan omoral respektive brist på moral. Det känns naturligt att våga påstå att omoral handlar om en aktiv handling, att medvetet sätta sig över eller att strunta i den etiska instruktionen. Brist på moral skulle mer kunna hänga ihop med antingen brist på etik alternativt bristande förmåga att leva upp till sin etik. Förutsatt att denna förenklade bild i någon mening ändå gäller, vad handlar det då om i Fp – medvetet brott mot etiken, taskig karta eller usel orienteringsförmåga?

Möjligen vågar vi påstå att alla tre alternativen gäller samtidigt? Där finns naturligtvis också ett fjärde och femte alternativ, det att själva etiken är tydlig men undermålig eller att det med tiden utvecklats flera mindre sunda subkulturer - flera kulturer existerar samtidigt, kanske kopplade till olika skikt. Vem skulle bli förvånad om en hårdare inre kärna tycker sig kunna sätta sig över den gängse etiken, alltså medvetet bryter mot den och med tiden utvecklar en egen subkultur? Vem skulle bli förvånad om ungdomarna (Luf), uppvuxna och fostrade i it-samhället, inte riktigt begriper en ur deras synpunkt möjligen urmodig gammal karta, och utvecklar sin subkultur? Vem skulle slutligen bli förvånad om medlemmarna och väljarna lever i tron att en tredje variant av etik gäller? Antagligen en mer traditionell och värdeliberal.

Hur det än må vara med dessa mina hypoteser så pekar röran ändå på ett svagt ledarskap. Till kaptens försvar kunde man anföra att det tydliga ledarskapet inte är så lätt att utverka om ingen riktigt vet vart skutan ska. Allra minst kapten själv. Vad vill Fp egentligen? Sossarna blir ofta beskyllda för att ha tappat riktningen, idéerna är slut, men det gäller väl i ännu högre grad Fp? Eller snarare, där vimlar det av riktningar, sinsemellan svårförenliga idéer, propåer och allmänna hugskott. Fp – partiet för dig som gillar pop-ups! En spännande men spretig mångfald. Kapten har all anledning att i likhet med August Blanche utbrista – fan ska vara teaterdirektör! Eller snarare kapten då.

Men hur virrigt skutan än må kryssa runt så måste det vara kaptens sak att se till att någon form av gemensamma värderingar gäller i besättningen. Varför exempelvis inte det universella värde som föräldrar predikat i alla tider – ljug inte pojk! Eller flicka! En bra början i alla fall. Och hur utslaget i tingsrätten än blir förefaller det fullständigt nödvändigt för partiet att hantera moral- och ledarproblematiken på något sätt. Ett annat sätt än nu då …….

Läs mer i DN