Är jordärtskockan underskattad?

Piglördag. Låter gammaldags. Lillördag låter trevligare. I varje fall var det onsdag igår, en anledning så god som någon att fira lite. Alldeles särskilt som att försommaren gjorde entré kl. 13.27 här hos oss. Bjöd därför frun på middag.

Menyn, som naturligtvis alls icke kan tävla med Kungens, såg ut som följer: en skummig jordärtskockssoppa med doft av parmesan och pepparrot. Till den ett glas madeiravin av bästa sort (medium rich). Som huvudrätt varmrökt lax (hemrökt förstås) med färskpotatis från Cypern och en syrlig sallad med ärtor och äpple. Ett glas vitt vin satt som pricken över i:et (Jacob’s Creek).

Jag började med att hälla upp lite whisky! Jo, faktiskt. Men bara lite att smutta på i köket.
Skalade, delade och kokade mjuka ett par fina skockor - denna vackra lilla knöl - i ca 5 dl vatten + 1 hönsbuljongtärning. Det tog ungefär 15 minuter och en smutt.
Sen mixade jag skockorna med lite av buljongen – i en alldeles för vid skål. Glad att jag hade förkläde….. Tillbaka med moset i kastrullen och i med ca 1 msk finriven parmesan (osten får inte ta över) och 1 msk riven pepparrot (tub).
Nu blir jag lite osäker på proportionerna men jag spädde på med rödmjölk, matlagningsgrädde och lite kokosmjölk – för sötman. Mest var det nog rödmjölk. Det blev väl ungefär en liter soppa.
Kryddade soppan efter behag med salt, vitpeppar och tabasco – tack för den!
Värmde upp’en och skummade till’en med mixern, som jag onödigtvis redan hade diskat!

Nu hade jag fått för mig att det skulle vara både vackert och gott med skivade rädisor i den vita soppan, så det hade jag i. Lite spets. Jag hade fått tag i verkligt fina exemplar! Tyvärr kan jag inte påstå att de gifte ihop sig så där glimrande men det var heller inte otäckt. Gott sa frun som alltid är välmenande! Däremot tillförde glaset madeira ett definitivt mervärde! Det var vi överens om!


Huvudrätten så. Den tinade laxen la jag helt enkelt i min lilla ABU-rök men sedvanliga alspån. Räknade med att rökningen skulle ta lika lång tid som att ångkoka färskpotatisen, d.v.s. 15-20 minuter. Vilket stämde. Det gav mig tid att mojsa ihop tillbehöret - efter en liten smutt. Du får ju faktiskt smutta när du vill om du har samma fallenhet som jag för lite matlagningswhisky. Hur som helst, vispade upp ca 1 dl grädde ganska hårt. Rörde ner ungefär ett par msk majonnäs och en dutt tomatpuré. Vet inte varför jag tog det när jag hade tänkt ta chilisås? Hackade ett skalat syrligt äpple i ganska fina bitar som jag hade i tillsammans med tinade, men kalla, gröna ärtor och en kaffekopp finklippt dill. Smakade av med flingsalt och grovmalen citronpeppar.

Lite smör och salt på den varma färskpotatisen, som var helt OK, och lyckan var fullständig! Nu råkade vi ha en flaska Jacob’s Creek hemma men det går väl lika bra med annat vitt vin antar jag.

Och – vi satt ute! Koltrasten sjung men på slutet fick vi sätta på värmeelementen i taket. Vilken skön kväll! Onsdagar är bra dagar!