Fildelning! Ja, gärna med lite matjessill!

Jag har aldrig delat fil annat än gräddfil till matjessillen. Mums! Snart är det dags igen. I slutet ska du få ett sillrecept du aldrig glömmer. Men innan dess, fildelning alltså. För några år sedan visste man inte ens att fildelning fanns, vilket det nästan inte gjorde heller. Vi äldre fattar kanske inte så mycket av det ens idag. Vi känner oss exkluderade och sånt skaver. Kanske att vi t.o.m. odlar en diffus avundsjuka i vetskapen att allt detta mystiska och roliga går våra näsor förbi? Nu tror jag att många av oss skulle fixa’t om vi bara satte oss ner men det är inte det som är det intressanta.

Det är att hela företeelsen styrker mig i min uppfattning om ett förestående paradigmskifte. Jo, jag har nämnt det förut… Här blir så tydligt att en ny ung generation skapar en helt annan etik som krockar med vår äldre syn på saker och ting. Den rätta synen s.a.s. Förfasade pekar vi tillbaka på den uppsättning regler, den paradigm, vi är uppfödda med via modersmjölken. ”Vi vet väl hur verkligheten ser ut unga dumskallar, vad som är rätt och fel. Och ni har fel. Och ni kommer också att bli gamla en dag med bättre förstånd.” Det är inte lätt eller hur? Men lyssna får du höra, frågorna vi ställer och påståenden vi kastar ur oss stävar bakåt. Dom ekar liksom i skuggan bakom oss. Här gäller det inte små marginalkorrigeringar som vi traditionsenligt löser avtalsvägen, här gäller helt nya förutsättningar och en ny uppsättning regler. En ny tolkning av verkligheten. Vi behöver släppa de gamla mönstren, de invanda tankarna, för att bereda plats åt frågor från ett helt annat håll. Från vilket håll vet vi kanske inte ens och därför är nyfikenhet och öppet sinne goda förutsättningar för att förstå förändringen. God spaningsförmåga typ.

Jamen, upphovskvinnan då? Ska inte hon få vad hon förtjänar? Stimpengar, Samipengar och allt annat? Självklart ska hon ha betalt. Det är hur som är det nya och intressanta. Vilka oupptäckta vägar finns? När det gäller musik så påstår t.ex. en del att artisterna aldrig varit så i ropet tidigare, starkt marknadsförda som de blir via nätet. Dom säljer kanske mindre med skivor och videos men får istället fler liveengagemang. Och det verkar ju vara en hemsk utveckling....

Hur som helst så handlar det mindre om ekonomi tror jag, naturligtvis bortsett från dom som tjänar grova slantar i ordningen för dagen och självklart spjärnar emot, och mer om att våga släppa kontrollbehovet. Det är väl klart att vi äldre i vår diffusa IT-dimma känner den oro som genererar ett behov av kontroll? Och så fort som allt går sen! Jag tror att flera upplevde ångmaskinen på samma sätt när den var ny. En häst visste man ju vad det var! Så släpp kontrollbehovet som bara gör oss ofria och skåda nyfiket glatt in i framtiden med dess nya spännande lösningar. Om det här gäller fler områden än fildelning? Jag gissar det!

Matjessill

Just nu när det är som roligast hoppar jag käckt över till sillen. Kanske för att jag börjar bli hungrig. Receptet är från gamla och tappra morsan som i sin tur en gång i tiden tagit det ur ICA-kuriren eller så. Vad vet jag. Jag vet inte heller hur många som kommer på ditt kalas så jag anpassar receptet till lagom så får du själv räkna ut’et. Det ska sluta med en form vars botten i stort är täckt med sillfiléer. På dessa har du sedan smetat ut en smet med majonnäs och gräddfil, strött kapris över i smaklig mängd och slutligen täckt hela fatet – på tvären - med ränder av hackad inlagd rödbeta, hackad rödlök och hackat ägg. Rödbeta, ägg, rödlök, ägg, rödbeta o.s.v. varvat med varandra. Vackert blir det! Som du inser går det åt mer ägg än rödbeta och rödlök. Majonnäsen ska vara ”bärande” i smaken – mer sån än gräddfil alltså - men det är som sagt en smaksak. En lagom stor snaps förgyller tillvaron ytterligare. Pröva Läckö. Ta med dig sillfatet dit förresten, och käka där, det är fint runt Läckö slott! Och du, glöm inte färskpotatisen!