Kan Åre, kan Åmål!

Jag har en plan. En knäpp plan kanske du tycker men den finns där i huv’et likt förbenat och gnager. Hur ska min andliga hemort Åmål/Dalsland överleva som blomstrande bygd, tänker jag just nu sittande i trängseln på Värmdö. Hur kan man undvika den röda spiral nedåt som många kraxar om?

För dagen är sammanslagningen av de två vårdcentralerna högst aktuell. Friheten att själv välja läkare är viktig. Själklart en angelägen fråga som väcker mycket energi. Särskilt i en ort med hög medelålder. Krämporna kommer med åren. Men lika viktigt som att vården fungerar på kort sikt är att bygden inte på lång sikt dräneras på ungdomar, de som är framtiden och en garant för god vård också på lång sikt. Det här vet vi alla så tillbaka till planen.

Vad har Åmål/Dalsland för komparativa fördelar, sånt som andra inte har? Unika fördelar. Vacker natur finns det gott om – men det är inte unikt i Sverige. Alla landsändar slåss om turismen och resultatet blir något slags nollsummespel. Knappast ett vinnarrecept även om man ändå måste vara med och slåss om kakan för att inte bli en ren förlorare. Högskolor finns det allt för gott om redan. Sofias dansare är en utmärkt men alltför lokal grej. Industrietableringar? Kanske. I mindre skala men de gamla goda tiderna kommer inte åter. Något mer, något alldeles extra måste till. Något som kan ge spinn off-effekter, gärna sådana som ”drabbar” just turismen och då helst över hela året. Kan Åre så kan Åmål liksom!

Då tänker jag så här: ett ofrånkomligt framtidsområde att forska på och utveckla är våra kommunikationssystem och nu tänker jag inte på IT. Hur kommer vi att färdas i framtiden? Transportera varor? Jag vet, som Annika Lantz brukar säga, att det forskas både här och där inom området men jag tror inte att det finns ett naturligt centrum för denna forskning och utveckling. Framför allt saknas ett nav för praktiska tester i stor skala. Åmål ska bli detta centrum och nav! Åmål har historisk gott om duktiga praktiker, industrifolk. Den andra nödvändiga ”halvan” – akademiker/forskare – kan lockas hit. Det gäller att ha mod och kraft att skapa en nödvändig ”kritisk massa”, sen rullar processen på av bara farten.

Tänk att t.ex. bygga något liknande en spårtaxibana uppe i luften, uppburen på pelare, som knyter ihop Åmål med exempelvis Baldersnäs och med stopp vid särskilda attraktioner. Samtidigt som det ger möjligheter att testa ut olika lösningar i praktiken så får vi en egen attraktion i sig. Tänk att sväva fram över vårt vackra Dalsland och stanna till vid någon av de få krogarna ute i bygden! Det skulle ge dem möjligheter att växa som konferensalternativ. Eller vid nån fin badplats vid nån av alla våra fina sjöar. Att vintertid stanna till vid Högheden. Knyt ihop framtiden med det historiska via DVVJ och JÅÅJ och Dalslands kanal! Det finns massor av goda synergieffekter att utveckla, unika kombinationer och företeelser! Bara fantasin sätter gränser. Ja, och pengar då…

En sån här bana är naturligtvis miljövänlig och tar inte mer mark i anspråk än en vanlig ledningsgata om ens det. Något att just testa och utveckla f.ö. Vilken grej, forskning och utveckling i samarbete med turismen! 1 + 1 = 3! Det är dit vi ska komma, halmslöjd och logdanser i all ära! Håll med om att det låter spännande. Realistiskt? Tja, kan Åre så kan väl Åmål!

Fotot: David Sohlberg