Slarva inte med orden!

Ett ord som en människa fäster sig vid
kan verka i oberäknelig tid
Det kan framkalla glädje till livets slut
det kan uppväcka obehag livet ut
Ja, det påverkar livet på jorden,
så slarva inte med orden!


Så skaldade Alf Henriksson en gång. Dikten finns också som en underbar körkanon. Alfs dikt kom för mig i morse när jag handlade i Farsta Centrum efter att ha besiktat bilen i Högdalen. Utan minsta anmärkning! En 11 år gammal Madame och 25 000 mil. Så är hon ju en Citroën också! En Citroën är alltid en hon till skillnad mot Volvo, Saab, japparna och alla de andra mer eller mindre könlösa farkosterna. Lite av en famme fatal alltid redo att behaga sin förare. Låter kanske lite mansgrisigt men förhållandet gäller även kvinnliga förare. Men OK, innan jag vecklar in mig i den snårskogen – tillbaka till Alf och orden. I Farsta ser du fler nysvenskar än här i Värmdö. I Åmål är det liksom i Farsta bättre ställt med mångfalden. Satt vi alltså där i Farsta Centrum min käresta och jag och åt lite lunch. Firade den lyckade besiktningen. Glodde lite. Jag tycker det är härligt med människor från jordens alla hörn. Berikande. Mindes förutom Alf vad Gillis Herlitz sa på ett seminarium i Uppsala, jag tror det var han som sa det och att det var då i alla fall, om att välja ord omsorgsfullt. Vad är normalt? Ett snitt hur medelsvensson är och gör? Förmodligen i ett manligt perspektiv då. Det är normen. Norm och normalt, släktskapet riktigt hörs. Vi som följer normen är alltså normala. Dom andra, dom med mörk hudfärg, slöjor eller vad du vill – dom är självklart onormala. Låter lite kusligt eller hur? Idag träffade jag en onormal medmänniska! Som t.ex. min svåger, madeirianen. Fast han är nog mera svensk idag och ganska normal faktiskt. Men tack och lov, jag har fullt av härliga, varma och onormala släktingar på Madeira! Det är lycka! Men vad sa då Gillis? Jo, byt ut ”normal” mot ”vanlig”. Och? - tänkte vi åhörare tills vi fattade galoppen.
För visst låter det mycket mer positivt om jag säger; idag mötte jag en ovanlig människa. Håll med om att det väcker lite nyfikenhet. Låter lite spännande. Det annorlunda och ovanliga är ju storheter som lägger till, plussar på, den gamla vanliga trallen. Något som vidgar och berikar mallen – det normala. Så, bäste bloggläsare, slarva inte med orden! Nu ska jag ta mig en whisky. Vad gjorde vi förresten utan dom mycket ovanliga skottarna? Kan ju aldrig vara normalt att röka ner brännvin med mossa!