Är du med eller mot naturen?

Myggorna har vi förmodligen fått genom arvsynden eller så. Dom är inget att göra något åt. Men sniglar och maskrosor! Och alla de söta små rådjuren, som vi f.ö. stöttar med käk under vinterhalvåret. Fästingar inte att förglömma.

Nu när försommaren äntligen om än så sakta tycks vara på väg med sina ljusa nätter, ja då börjar också kampen. Den som aldrig lyser igenom i alla förföriska trädgårdsmagasin med sina paradisiska bilder. Jag är kluven. Allt grundar sig ju i att vi betraktar det stycke natur vi kallar tomt som vår privata egendom. Men det gör ju dom också! Sniglarna, fästingarna, rådjuren m.fl. Betraktar det som sin natur alltså. Som en alltigenom god människa borde man alltså låta allt ha sin gilla gång. Glädjas över att sniglarna också uppskattar vår ruccula, mer än allt annat grönt som vi inte odlar, istället för att knipsa huvudet av dom. Några grannar riggar upp ölfällor vet jag men där går gränsen. Jag tar gärna en öl i goda vänners lag men jag avstår villigt att skåla med hela vår snigelarmé. Dessutom blir det för dyrt.

Jag borde yvas över att rådjuren älskar våra tulpaner, gärna pepprade med nån form av cayennepeppar som nog från början är avsedd att avskräcka. Våra rådjur har dock lärt sig att också värdesätta variationen i det globala köket. Och hur ska dom kunna skilja mellan de äpplen vi lägger ut under vintern och smaskiga vårtulpaner? Vi har ju inte precis informerat dom. Och hur ska fästingarna kunna respektera vår tomtgräns när den inte syns? Även om vi satte upp ett staket mot skogen skulle dom förmodligen inte kunna se det. Tänk dig själv ett gunnebostängsel sett ur deras mikroperspektiv. Måste te sig som en gigantisk och underlig konstruktion. Stora hål som är ihopknutna av stålrör. Det kan ju inte vara avsett för dom!

Nej, jag är kluven. När rådjursgeten kommer och visar upp sitt kid, vad betyder då några tulpaner? Om sniglarna är det svårare att finna goda omdömen liksom om fästingarna. Och förresten, hur för man meningsfulla förhandlingar med ett gäng mördarsniglar? Jag vill faktiskt ha min ruccula i fred! Här blir det nog fortsatt kamp, en kamp som jag känner att jag håller på att förlora. Deras uttröttningstaktik är förödande.

Ack, ja! Snart är det vinter igen och man kan drömma om den sommar som är både mygg-, fästings-, och snigelfri! Och framför allt varm!!