Hett!

Idag blev inte mycket gjort. Hade äntligen fullt upp med att klaga på värmen. Jo, jag lyssnade förstås på ”På minuten” och ”God Morgon Världen”, dessa lika ärevördiga som nödvändiga program i P1. Såg också i morgonblaskan att Sverige förlorade igår. 0-0 visserligen men jag förstod att det räknas som en förlust. Konstigt spel. Oavgjort sa vi förr. Blir alltid lika fascinerad av idrottsreportrar. Finns liksom bara svart eller vitt och nu är det kört. Svart. Hallå, vi har väl bara spelat en match? Först bygger de upp ett crescendo i månader och sen blir de förbannade när deras egna och skapade drömbilder går i kras av verkligheten. Jag tror psykologerna kallar det för projektion. Charmen måste väl vara just det ovissa i alla matcher eller hur? Och alla är experter. Utom några stackare som tydligen satsade snuskigt mycket pengar på vadslagning. Shit!

Det läskiga är att jag åter får börsen i huvudet. Liknelserna är för många. Ovissheten, hetsen, psykologin, en mängd trosvissa experter som mer eller mindre alltid tycks ha fel. Och dom som förlorade sina pengar på vad. Den läskiga skillnaden är att börsen handlar om vår framtid, våra pensioner och besparingar, i en tid när få andra alternativ än madrassen gives. Är det klokt? Vari ligger den så av marknaden omhuldade friheten? Ibland undrar jag vad dom kommer att säga om oss i ett historiskt perspektiv.

För att byta ämne och inte bittra ner mig så gryr en idé i huvudet om hur Åmål kan överleva i en stretsam tid. Skillnaden i problematik mellan mina respektive hemorter är f.ö. kolossal. Du skulle ha sett vägarna här i går, lördags. Helt igenkorkade. Och så är det nästan jämt nuförtiden. Vi har blivit på tok för många här ute på Värmdö. Det som var bra för lagom många för några år sedan har blivit dåligt för alla. Men hur styr man sånt? Vem ska välja ut de lyckliga få? Vem ska lämna båten? Knepig fråga. Tillbaka till Åmål istället. Jag ska fundera lite mer och återkomma.