Det har Åmål och Kolmården gemensamt!

Håll ut! Nu är det bara dagar kvar tills det vänder! Apropå mörker så kommer jag att tänka på Åmål. Nej, inte alls som du tror, jag håller ju mycket av denna lilla ljusa plätt på jorden. Åk dit så förstår du varför! Åk dit på sommaren. Gärna med båt.
Kära sambon på gågatan en söndag kl 16 i 27 graders värme! Var är folket? På sjön förstås! Klicka gärna på bilden.

Men för att göra en kort historia lång: Jag tycker det är kul att försöka lista ut vad ortnamnen betyder när jag är ute och åker bil. Ett kuriöst intresse månne? En del namn är ju enkla att härleda, andra nästan omöjliga. Speciellt de som blivit förvrängda genom seklen av olika skäl. Hörselfel och misstolkningar kanske? Eller att stockholmska lantmätare inte riktigt har begripit dialekten. Det funkar väl ungefär som viskningsleken man ägnade sig åt som barn.

Hur som helst: Värmdö – den varma ön. Enkel match. Fast namngivaren var nog inte här en dag som denna med kallfuktig kyla. Däremot kanske hon/han var på Kallskär? På tal om skärgård finns det ju många hara/r som Harön i Stockholms skärgård och Harehalsen i Vänern, m.fl. Då handlar det inte, som man skulle kunna tro, om skuttande små gulliga harar på en ö utan om steniga kobbar och skär. Nu får du som vet bättre tillrättavisa mig om jag har fel men jag tror mig ha läst att arn, förutom att vara ett gammalt mansnamn eller betyda örn, också har med stenighet att göra. Eller snarare med sand och grus. Arninge, lite norr om Stockholm, skulle alltså kunna vara en plats med grusformationer. Eller så var det örnrikt? Eller så bodde Arn där? Det sista är ändå minst troligt. Samma tolkning skulle också kunna gälla vår grannbygd här på Värmdö - Orminge – även om arn här har blivit orm. Har i så fall inget med ormar att göra så var lugn!

Lövsta, bl.a. nordväst om Stockholm tror man ju kommer från Lövstad, löv och stad liksom. Har jag rätt så kan det istället härledas till lössta som är ett gammalt ord för röja. Olika varianter av röja finns ju f.ö. som efterled i många ortnamn – Finnerödja, Väne Ryr, och efterleder som -röd, -ryd, -red som i Västergötland och -rud som i Dalsland. Ett mycket gammal ord för röja lär vara ryhdia. Vårt kära gamla släkttorp i Dalsland heter Stenrönningen vilket är lätt att förstå och sten har sannerligen röjts där kan jag säga. Tack och lov långt före det att vår släkt tog torpet i besittning. Grannhuset tvärs över vägen heter Målarrönningen och det är lite trickigare. Dels kan det ju faktiskt handla om måla men också om mäta i betydelsen mäta upp jord:

mål (mått); egentl.: 'avmätt
jordstycke', till fsv. mal i denna betyd.,
el. kanske 'nyodling mot äganderätt för
viss tid'

Men nu tillbaka till mörker och Åmål. Och nu står jag på fastare grund tack vare ”Ortnamn i Dalsland” av Erland Rosell. Efterleden -mål i Åmål ät tvivelsutan samma ord som mordh eller mardh (skog, skogsbygd) i t.ex. Kolmården (den kolmörka skogstrakten). I ett diplom från 1312 skrivs Åmål just – ømordh. Förleden Å- är lite vanskligare men har förmodligen inget med ett förvanskat Ö att göra. Två åar rinner ju ut i Åmålsviken – Åmålsån mitt i stan och Kasenbergsån lite norr över. Man kan på goda grunder anta att dessa båda åar var betydligt potentare på medeltiden innan landhöjningen tippade Vänern mer åt Vänersborg till. Antagligen betyder Åmål helt enkelt: skogsbygden (den mörka) mellan eller vid åarna. Spännande eller hur?

Och namnet på gården Sjövik (Skedwhika 1397 – gamla anor att förvalta Ingemar!) vid viken Sjövik i Åmålsviken har inget med sjö att göra utan mer med skida. Men det är en annan historia liksom att Laxsjön egentligen heter Lakesjön.